Äppelmarknad i Kivik

Årets tavla av äpplen

Äpplen men choklad på

Äpplen i farfars trädgård

På bokflis genom äppelodlingen

Igår var vi in till Malmö och firade Matilda som fyllde år i fredags, hurra hurra hurra.
Fick till och med 40 minuter på stan också, för mig själv. Luxury.
Förmiddagen dedicerades till dammsugaren och det behövdes verkligen.

Idag, efter att vi dragit ut på frukosten en del, tog jag barnen med mig till Kiviks äppelmarknad. Albin har Rickard på besök för att jobba med Enjoy Sweden, så vi tänkte att vi skulle lämna dem ifred. Vi åkte sedan till farfar och åkte bakom gräsklipparen, en attraktion god som någon.

long time

Veckorna går bara så himla fort, jag tyckte jag nyss la upp några bilder. Gått från tjugo till högst ett handfull inlägg i månaden, dåligt. Ska försöka bättra mig. Sedan alla (nästan) gick med i Facebook så läser man ju många uppdateringar där. Men, det är ju inte riktigt samma sak i och för sig.

Sedan jag i början av sommaren blev själv på spel sidan på jobbet har det varit extremt mycket att hålla reda på. Dagarna har bara flutit förbi, så snabbt, och jag har inte hunnit logga in och skriva ett hej ens. Sedan kommer man hem och då är det full fokus på barnen, och man vill liksom inte sätta sig framför datorn Igen.

Ibland vill man, i alla fall i fem minuter.

Nu har jag fått en ny kollega, vilket är bra för jag kände hur saker bara gled i väg mellan fingrarna och jag bara inte kunde komma ihåg allt jag skulle /behövde göra. Jag ska till och med få en till snart, då blir det Ännu bättre! :)

Dina har kommit till sin Jag kan period. Det är bara låta henne prova, torka upp och sedan, om man har tur, få hjälpa till. Ganska argsint är hon också, om något inte blir som hon vill eller det är något hon inte får göra, blir hon ursinnig och slänger saker (vad än som är närmast) runt sig. Man ser det komma så det är bara att rädda det som ligger där, om det behövs räddas.

Hon trivs på dagis nu, och snackar tydligen en Hel del där. (Hemma med för den delen.)

Otis har varit sjuk denna vecka, Dina lite hon med, men hon får inte Otis jobbiga hosta. Så imorgon ser det ut som om Dina får gå på dagis och Otis får stanna hemma med Albin.

Otis framsteg är bla att han nu räknar lite bättre, inte ett två sex, som han envisades med ett bra tag och han kan skriva de tre förta bokstäverna i sitt namn.

Vi trivs fortfarande alldeles utmärkt på landet. Även om grannens hundar kunde kunde ha en/ett något trevligare uppsyn/sätt. De enorma spindlarna och andra småkryp har man börjat vänja sig vid. Jag vill fortfarande inte gosa i sängen med dem, men man blir inte lika spattig så fort man ser en.

Det vore dock trevligt med lite vänner att äta middag med eller se en fotbolls match ihop med ibland.

Lunch på Mandelmanns