måndag, februari 02, 2009

yes

Efter en veckas sjukdom i hela familjen är i alla fall några av oss på bättre fot. Tisdag & onsdag förra veckan var väll katastrof kan man säga, jag och Dina hade kräksjuka och Otis gick runt och hostade. Jag hade ont i varje muskel i kroppen och skulle ta hand om barnen fult ut och hjälpa Albin med för den delen.

Men, nog om det, för det var inge kul Nu är det ny vecka och nya tag. Albin kan ju inte ta hand om barnen fortfarande, inte lyfta något alls, gå funkar ett tag, men när han blir trött så är det enda alternativet ligga, stå och sitta funkar liksom inte. Så jag jobbar hemifrån så mycket det går, när Dina sover och på kvällen. Så jag får in en bra bunt timmar.

Så får vi se hur länge vi får gå så här.

Och när vi kan komma ner till Skåne och titta på två hyr alternativ. Så vi sedan kan börja planera för datum för den stora flytten. Lite av ett vakuum nu, vi kan inte göra så mycket för Albins rygg och vi bara går och väntar på att liksom få starta, flytta ner och börja livet där.

3 kommentarer:

mormor sa...

Ja det var något att se fram emot. Friskare familj och flytt.
En nystart....
Skönt att Dina ser glad ut.
Kramar

Anonym sa...

Underbart att se Dinas glada skratt. Det inger hopp om bättring.
Stackars pappa Albin . Vi vill se ett lika glatt skratt från dig också snarast. Så ni kommer i gängerna igen och kan ta stora kliv i den skånska myllan.
Tänker allt på er en hel del.
Kramar från Ulla o Sten

Lisa sa...

Haha.. Dina kan verkligen le!!!
Krya på dig Albin!