Det bor en del djur på Hägerstensåsen. Förrutom de mer vanliga kattorna, (som förövrigt slåss på liv och död) och diverse hundar kan man tex se rådjur från balkongen!
Nu har de visserligen blivit tillräckligt stora och flugit ut till havs, men till för bara ett par dagar sedan bodde ett par skrattmåseungar bokstavligen PÅ våran gata. De promenerade gatan fram och tillbaka om dagarna och såg allmänt vilsna ut. Måsföräldrarna bevakade dem från hustak och lyktstolpar. När någon kom för nära flög de över deras huvuden och försökte pricka dem med en bajsattack. En av gatans kattor var väldigt nära att få ett lass måsskit i nyllet när den blev lite för nyfiken på fågelungarna. När ungarna sedan var hungriga (vilket de ungefär var konstant) skrek de hjärteskärande skrik som gick genom bruk och tegel.
Igår fick vi sällskap av denna långbenta krabat. Syrsa antar vi, men vi tyckte då inte den var så himla trevlig för det, inte inne på våran vägg i alla fall. Stora insekter med långa ben har av någon anledning förmåga att skrämma en fast de inte är ett dugg läskiga igentligen. Jung eller Freud har säkert någon bra förklaring till varför vi känner så.
3 kommentarer:
Ni bor ju nästan på landet då.
och lika fina magar har ni båda två :-)
Jag har sett samma djur i vår källare här på jobbet. Nån kallade den för hoppspindel. Tror inte det är en spindel, men ordet spindel väcker rysninar så den blir ännu "äckligae" tycker jag. Dom trivs i fukt och värme.
Kram
tittade runt lite på nätet.. tror det kan vara en Buskvårtbitare tex!
Ett gulligt litet cryp! Själv var jag tvungen att brottas med an decimeter stor kackerlacka. Det var typ jag, kackerlackan, och ett lexicon!
Skicka en kommentar