Dina, å så

Dina sträcker på sig.

Dina är en glad tjej, hon ler så glatt åt en så fort hon får tillfälle. Hon är ganska snäll med, är sällan man hör henne ledsen, är nog mest Albin som för höra det om jag inte är inne precis när hon blev hungrig. Hon sover bra också, vaknar någon gång per natt bara. Trotts det är jag sjukt trött denna gång (än när Otis just kommit), vi tar varannan morgon för att gå upp med Otis för att få någon extra timme sömn. Men trotts det så känner jag mig mycket tröttare nu.

Vet inte om det kan ha med att jag hade Graves när Otis var lika gammal och det var det som gjorde att jag gick på högvarv och inte kände av det på samma sätt då. De säger ju att man ska ha hormoner och att kroppen är förberedd för en period med mindre sömn men jag undrar om de då inte tänkte på flerbarns föräldrar, då man oftast inte kan göra det som det tipsas om så ofta; "passa på att vila när barnet gör det på dagarna" - yeah right.

Annars är det än så länge ganska lugnt att ha två kids, Albin jobbar ju hemma så det underlättar ju. För det som skulle vara det meckigaste är att få upp (och ner) två barn för trappen när den äldste fortfarande är lite för kort för att helt själv klara att gå upp för trapporna, även om han gör tappra försök.

Otis är fortfarande väldigt glad i henne, även om han ibland blivit lite väl hetsig och bankar på henne lite väl hårt. Han bankar till henne (eller klappar lite väl hårt snarare) och vi säger åt honom, då viftar han med pekfingret och säger "aj aj" - vilket är något han måste lärt sig på dagis, för så har vi då aldrig sagt åt honom.